Stalker

Det går inte att påstå att jag plöjer böcker, men nu fick jag iaf lite tid och ro att läsa Fans på tåget till Stockholm. Jag borde nästan skaffa mig en lya i Stockholm, så ofta som jag är här förresten. När jag satt och läste kapitlet om stalkers klev en man i 40-50-årsåldern och en tjej i 30-årsåldern på tåget. Han såg ut som en potentiell alkoholist, utan att för den delen se härjad ut. Hon var raka motsatsen. En söt tjej med halvlångt gyllenbrunt hår. Möjligen färgat, men jag är förvånansvärt dålig på att se sånt.

Dom hade platserna bredvid varandra och så fort båda slagit sig ner tilltalar han henne. Han berättar vart han ska, Borlänge, att han är lokförare på godståg, det är ett jättebra jobb, fritt och så, han behöver sällan träffa sina chefer och biljetten till Borlänge var förresten billig, dessutom har han totalkoll på vad som händer längs spåret, där bygger dom ett nytt hus, han samlar skrot och ja, det finns en massa anektoter. Han stannar upp i sin monolog för att ställa någon fråga ibland. Var ska du? Tycker inte du också att biljetten är billig?Hon nickar med, hummar och ler ansträngt. Ja, åtminstone tror jag att hon ler ansträngt, men jag sitter bakom, så jag ser egentligen inte. Hon skrattar iaf ansträngt och man riktigt känner hur hon vill bli befriad från hans monolog.

Vad jobbar du med förresten? frågar han plötsligt. Hon skruvar på sig lite och förklarar att hon mest av allt vill sitta i lugn och ro, hon vill inte vara oförskämd, eller så, men hon är inte så pratsugen. Han förstår säger han, men stämningen blir ganska tryckt och efter ett tag ursäktar hon sig och säger att hon ska byta till en fönsterplats, så att hon kan sträcka ut sig lite och sova. Han säger att han förstår och hon byter plats, så hon kan få lite lugn och ro på sin väg till Stockholm.

Och jag avslutar kapitlet om stalkers.

Kort långweekend

Jag har inte bestämt mig för om jag håller med Anders Nunstedt idag, eller inte. Ska fundera ett tag till och återkommer i slutet av inlägget.

Chihuahua kom som sagt på besök. Tanken var ju att han skulle komma på lördagen till Skavsta, men istället blev det Arlanda vid 13-tiden på Söndag. Jag åkte och hämtade upp honom där för att sedan åka till Uppsala och äta tillsammans med familjen. Båda mina systrar med döttrar var hos mina föräldrar, så Chihuahua fick vara med om en riktig familjemiddag. Åkte sedan till Stockholm, checkade in på hotellet och parkerade bilen. Tunnelbanan är hutlöst dyr. Ja, hutlöst är nog i underkant, men jag kommer inte på något bättre ord just nu. Iaf, vi turistade lite snabbt runt slottet först innan vi stämde träff på Söder med D, en gemensam (svenne-) kompis från Mexiko. Kvällen fyllde vi med en härlig bit kött med chipotle, några öl på en bajenbar (D är Hammarbyare) och ett sammanträffande. Ja, det visade sig att Chihuahuas och Ds flickvänner båda kom från samma lilla samhälle i norra Spanien. Det bor ca 10-20 tusen personer där, så sannolikheten kan inte vara alltför hög. Jag glömde en sak. Huvudvärk blev också ett delresultat av kvällen. Men, den kom först dan efter.

Historiska museet, eller vad det nu heter, är gratis. Det är bra. Det dåliga är att det var ganska lätt att förstå varför det var gratis. HT-Ps restaurangmat var också gratis. Har aldrig träffat HT-P förut, utan bara chattat med honom via Hattrick (fotbollsmangerspelet), som vi båda spelar, men nu bjöd han oss på riktigt god mat i sin fina lunchrestaurang. En av de finare lunchrestaurangerna jag varit på.

Den kvinnliga glasblåsaren på Skansen ville inget hellre än att komma hem. Hon hade nog inte sin bästa dag på jobbet, för att uttrycka sig försiktigt. Hur kul kan det vara att arbeta som utställningsföremål (tänkte skriva djur först, men kände att det blev för hårt) på Zoo förresten? Utsikten från Solliden är ju väldigt vacker däremot.

Jag vann biljarden. Fast jag spelade egentligen sämst. Även en dålig spelare ska ha tur.

Chihuahua fick nöja sig med att titta på surströmingsburken i saluhallen. Jag varnade honom skarpt från att köpa.

Nu har jag bestämt mig. Jag håller nog inte riktigt med Nunstedt. "Men ljudet korvar sig ibland och slätar ut flera av deras distinkta låtar till en basfixerad, sammanhängande ljudsmassa", skriver han och ger Röyksopp 3 getingar för sin konsert på Mondo. Jag tycker dom gjorde rätt. Det finstämda passar bäst på skivan och det lite råare ljudet som paret Torbjørn och Svein bjöd på under konserten var helt rätt för tillfället. Så nu har jag röstat på 4 getingar och väljer att hålla med Jonna istället.

För att avsluta svenskt avrundade vi kvällen med en fyra Skåne. Någon snappsvisa bjöd jag inte på dock. Upp klockan fyra för att skjutsa Chihuahua till Skavsta. Nu är jag trött.

Chihuahua

I veckan bestämde sig en mexikansk kompis, Chihuahua, för att våldgästa mig helgen. Han har studerat i Berlin ett par år och ska snart hem till Mexiko. Tyvärr har han inte haft möjlighet att komma förbi och hälsa på tidigare, men nu fanns plötsligt tillfället. Han skulle komma ikväll och stanna till tisdag morgon.

För någon timme sedan ringde han. Någaon hade dragit i tågets nödbroms, så han skulle missa flyget. Que mala onda wey. Det blev till att boka nytt flyg. Flyget kommer först imorgon, men han vet inte till vilken flyplats än. Jag gissar att det blir Arlanda istället för Skavsta. Den som väntar får se. Så fort han vet flygplats kommer han att meddela mig, så jag kan åka och hämta upp honom. Om det blir Arlanda satsar vi nog på en Stockholmshelg med lite öl och försöka träffa lite gemensamma kompisar. Linköping undviker vi. Hur djävla kul är det att åka ner till Linköping och vara här på söndag och måndag? Nej, Stockholm får det bli. Hoppas inte flyget går till Luleå.

Indiskt på Yogis ikväll. Det ska bli gott.

Tjuvstart på julen

OBS! Om du inte ser några bilder nedan, så beror det på att julruschen hos threadless gör att som inte hinner leverera bilderna som dom ska.

En till S och en till mig

En till mig

En till S

Och ännu en till mig

Vill du också julshoppa för enbart $10 per t-shirt? Klicka här och ge mig street points på köpet. (Sidan kan vara något slö pga av julruschen)

Idolhysteriska hälsningar från FredrikS

När jag var liten köpte jag en skiva till mamma och pappa. Det var en Cindy Peters-skiva (heter hon så?) och Cindy satt och signerade skivan mitt i julruschen. Det var den första och tills idag enda autograf jag någonsin fixat. Idag gick jag ett steg längre.

När jag gick in på bokaffären idag såg jag att det var rea på Fredrik Strages bok FANS - en bok om besatthet. Det finns få som är så sympatiska som vår svenske Alfred E. Neuman look-a-like och hans krönikor är alltid lika välskrivna och läsvärda, därför har jag varit sugen på att köpa boken ett tag. Jag går fram till bokhögen, tar en bok och slår upp den för att känna efter om jag verkligen vill ha den genom att läsa början. Och visst vill jag det. Så fort jag bestämt mig ser jag att Fredrik sitter i en fåtölj några meter in i butiken. Han är där för boksignering. Jag har inget behov av en autograf, så jag går direkt till kassan, men när kassörskan ser att jag har en osignerad bok frågar hon om jag inte vill ha en signerad kopia ändå. "Nja, svarar jag, det behöver jag inte, det är boken jag vill åt", men hon ger sig inte, utan övertalar mig att ta min bok och trava iväg till Fredrik för en autograf. Jag blir först för dagen att få en autograf konsterarar han och frågar vad jag vill att han ska skriva. Jag inte har en aning, så jag ser bara förvirrad ut och mumlar att jag inte vet. Vi växlar några ord och så skriver han min första helt egna autograf någonsin, Idolhysteriska hälsningar från FredrikS, och ritar en stjärna.

Lite ironiskt att min första autograf är av en författare, som lanserar sin bok om just autografjägare och des gelikar.

Kung av popcorn

De flesta av er slarvar något fruktansvärt när ni poppar popcorn. Ofta köper ni micro-popcorn och tror att det är klart när det säger pling. Inget kunde vara mer fel. Att låta en mikrovågsugns pling styra över popcorntillverkningen är dömt att misslyckas. Det är en garanti för popcorn utan spänst och smak. Ibland när ni försöker vara lite mer avancerade gör ni iaf riktiga popocorn, med olja och majskorn på traditionellt vis, men erkänn att ni nästan alltid missar det viktigaste. Popcorn kräver kärlek, kryddningen och rätt olja.

För om popcorn skall bli riktigt goda gäller det först och främst att välja rätt oljeblandning. En blandning av rapsolja och en smaksatt olivolja, t.ex. chiliolja, är en bra utgångspunkt. Har du ingen smaksatt olja kan du smaksätta den själv med några droppar habanero, tabasco, eller rent av lite krossad chili. Plötsligt når dina popcorn nya höjder. Det blir en helt ny smakupplevelse, som växer för varje popcorn du mumsar i dig.

Med lite fantasi kan popcornen få en ny touch varje vecka. Till kvällens kryddning använde jag t.ex. någon tesked nypressad lime (lite småfarligt eftersom det stänker och sprätter något förskräckligt om oljan när limen pressas i, men det är det värt) och resultatet blev strålande. Jag är kung av popcorn.

Depp

Misslyckad. Korkad. Hopplös.

Så känner jag mig just nu. :(

Allergibesvär

Daniel i Floorfiller är en skrämmande person. När han i dagens program skulle recitera texten till sin danslåt förvreds S ansikte och det var uppenbart att det höll på att sprängas i 1032 bitar. S är nämligen allergisk mot svengelskt uttal och Daniels svengelska rusade direkt upp på topp-tio uttal som hotar S existens. Det som antagligen räddade henne var att hon precis tagit en TREO, men som sagt var: Daniel är skrämmande.

Splash Everything Red

När jag såg Heinz nya ketchupflaska fylldes jag av habegär. En upp-och-nedvänd flaska är inte varje dag man får nöjet att njuta av. Jag är helt såld på märkliga gimmicks vars syfte är att lura kunden att köpa. När tandborstarna började med en massa säljtrams provade jag det mesta; tandborstar med fjädring, extra grepp, mönstrade borst, o.s.v., när jag väl tröttnat på min tandborstexpedition föll valet på Claes Ohlsons 12-pack med eget etui till varje borste, som köpes för ynka 36 kronor. Stark köprekomendation för dessa. Tandborstarna är ett sidospår dock. Det är ketchup det här ska handla om. Heinz till synes geniala "stay clean cap" för att vara lite mer precis. Eller "splash everything red", som den borde heta. Det är inte så att dom ljuger. Nej, tvärtom, Heinz designers har försäkrat sig om att locket inte får det minsta ketchup på sig. Genom en ganial lösning som gör det omöjligare än någonsin att undvika ketchup-effekten, har dom försökrat sig om ett rent lock. Först kommer inget, sedan inget och sen plötsligt, utan att du själv märkt att du tagit i det minsta lilla extra, så kommer den, explosionen, som ett blixtnedslagg skjuter ketchupen iväg i dödsförakt. Den träffar korven med massiv kraft och stänker iväg åt alla håll och kanter för att fösäkra sig om att smak- och färgsätta allt i dess närhet. Förutom locket så klart. För det är locket som ska räddas till varje pris. Och vad kan vara en bättre lösningen än att skjuta iväg ketchupen så långt bort som möjligt från locket?

Vill du skriva en slogan för att hylla den flygande ketchup kan du göra det här.