Med ett barns minne

Jag har precis varit nere på stan och inhandlat ett fotoalbum att summera sommaren i. Visst låter det hemskt?

Summera sommaren. Smaka på den.

För det är ju så, man hinner knappt upptäcka att sommaren börjat innan den är på gång att avveckla sig själv och rusta upp för regn, rusk, hagel, kyla och slask. Så nu sitter jag här och ska klippa och klistra ihop de förvånansvärt avlägsna minnena av det som egentligen hände alldeles nyss.