Sjunolltre

När jag vaknade imorse var klockan 7.03. Jag vaknar nästan alltid någon minut före, eller efter, sju oberoende av vad jag gjort dagen innan. Undantaget är när jag måste gå upp tidigare av någon anledning.

Jag är otroligt oflexibel när det gäller uppvaknande, så tvingas jag som igår att gå upp vi halvsju för att klättra uppförbergsväggar, brandbilsstegar, åka felstyrda bilar, buggys, vägskrapor och bilar med svarta rutor, skjuta blåsrör, stapla och klättra upp för läskbackar, eller om det var ölbackar, grilla och få vatten i örat när man hoppar i lillsjön, så är det ruskigt jobbigt. Ni tror mig nog inte, men det är nästan lika jobbigt som att få det där vattnet i örat. Varför har ingen kommit på en huskur för hur man får ut vatten ur örat förresten? Är inte det djävligt märkligt? Och irriterande.

Avrundar jag sedan kvällen med att bli positivt särbehandlad, jag återkommer till den positiva särbehandlingen senare tror jag, i kön när jag ska in och dansa till klockan tre och komma hem vid fyra snåret, eftersom det är en kompis svensexa jag är på, så blir jag väldigt trött. Men lika fullt vaknar jag alltså klockan sju nolltre dagen efter.

Jag ligger kvar till klockan nio och försöker pressa fram lite vila men misslyckas som vanligt. Istället går jag upp och gör i princip ingenting tills jag kommer på att jag behöver köpa ett par nya kortbyxor. Jag tar med mig mina SvD söndag under armen, hoppar upp på cykeln och tar mig till pizzerian för att äta en kebabtallrik och avnjuta svenskan. Jag hittar ganska snabbt dagens bästa är artiklar, artiklarna om Chavez (Venezuelas socialistiska/kommunistiska ledare) och Ahmadinejad (Irans populistiska ledare).

Jag har länge fascinerats av Chavez och Lula (Brasiliens president) eftersom de tillhör de få som vågar stå upp och säga emot USA, utan att samtidigt sramla med vapen. Att, som den djupt kristne kommunisten Chavez, kartella med de muslimska oljeimeprierna, är alla gånger bättre, än att som den djupt kristne Bush förtrycka och kriga mot dom. Även om den förre är kommunist. Och även om den förre står för en djäkla massa skit också.

Tänk om det blir Chavez som i slutändan lyckas bli bryggan mellan Islam och kristendom? Kom i så fall ihåg var du läste det först.

På tal om kommunister, så sammanfattade allas vår egen Lars Ohly ganska bra min syn på kommunismen när han kommenterade att hans dotter faktiskt valt att gå på de friskolor som han vill förbjuda. Han ville inte lägga sig i hennes beslut tyckte han, utan hon får bestämma själv. Och precis så är kommunismen för mig: En liten grupp vill bestämma vad som är bäst för alla andra och hur andra ska göra, men självklart behöver de själva inte följa dessa regler. De tillhör ju eliten. Skitideologi är vad det är.

Det blev två par kortbyxor, tre par tröjor och två par skärp och nu börjar tröttheten smyga sig på. Snart ligger jag som en klubbad norsk säl (jag var tvungen att få in en sista kommunistreferens även om den är långsökt), och sover fram till VM-finalen. God natt.